Feeds:
Posts
Comments

Posts Tagged ‘Gwenpool’

Säga vad man vill, men en fördel när man hoppar över ett antal nummer i samlingen med Gwenpool-serier och går direkt på ”försök att rädda henne så hon fortfarande får ha egna tidningar”- samlingen Gwenpool strikes back är att hon själv kan hantera all förklaring själv genom att bryta fjärde väggen.

Så, hon behöver göra sig relevant. Hon tänker att hon behöver skaffa sig någon mer förmåga än just det där med fjärde väggen, och att tas för någon konstig blandning av Gwen Stacey och Deadpool (vilket väl någonstans ändå är precis vad hon är). Plan A: råna en bank för att locka dit Spindelmannen så hon kan bli biten och få hans krafter. Plan B: Gör en massa saker som blir till häftiga omslag (demaskera Spindelmannen! Förför Reed Richards! Klä dig i bikini och reta upp Hulken). Plan C: teama upp med Deadpool. Plan D. Gör dåliga saker (Dödsmatch på paradisö med massa olika hjältar).

Det hela verkar funka till slut: hon får en ny serie, vilket visas i serien, och inser själv att hon kommer få det (och att hon därmed kommer bli en ny version av sig själv). Alltså: det hela är väldigt, väldigt meta. Antingen gillar man det, eller också får man hålla sig undan från henne.

Read Full Post »

Det är inte alla som vågar låta en parodi på sin egen skapelse springa runt i den, men Marvel gör det. Inte enbart med Deadpool, utan nu också med Gwenpool (egentligen Gwen Poole; ursprungligen från en tankelek där Gwen Stacey skulle vara Deadpool), en serieälskande ung kvinna från vår värld som en dag finner sig i serievärlden och bestämmer sig för att bli legokrigare. Hon gillar vapen, rosa, pengar och att intala sig själv att hon är en hjälte(i början är hon ganska mordisk, sedan skruvas det ner något).

Hon har inga superkrafter, mer än encyklopedisk kunskap och en förlitan på serievärldens lagar (t.ex. om vad som händer om man hoppar ner från en hög höjd). Detta fungerar någorlunda i Believe it, tills hon tvingas jobba för Modok (kanske den underligaste av Marvels konstiga storskurkar), tillsammans med en B-liste-skurk och ett par konstiga typer.

Det hela går fort (historierna publicerades först i sex tidningar, och Gwen träffar på lika många viktigare gestalter i Marvels universum), gör inga större anspråk på djup, och absolut inte på att hänga ihop särskilt väl. Gwen är där för att irritera andra och strunta i fjärde väggen, och hon gör det med viss stil, om än inte speciellt mycket erfarenhet (speciellt i de delar Gurihiru tecknat, där den den högre graden av stilisering jämför med Daniel Beyruths mer realistiska, som används i resten, ger större möjligheter för att flippa ut). Det är mycket fluffigt men underhållande.

Read Full Post »