Nu dags för den siste huvudpersonen på Skivvärlden: skojaren, bedragaren och falskspelaren Moist von Lipwig, som efter att ha fångats in och skenavrättats ges ett val av Vetinary: ta sig an det gamla postverket, eller hoppa ned för ett stup. Han väljer postverket, i tro att han kan smita, men en golem senare och så sitter han där, i ett gammalt hus fullt med ej levererade brev, en åldrig junior brevbärare, en ung brevbärare (utan officiell rang) som samlar på nålar, och en katt som det går att ställa klockan efter.
Eftersom det skrivna ordet har väldig makt på Skivvärlden finner han snart att han får oväntad hjälp, samtidigt som hans återstartade postverk ter sig som en allt farligare rival till semaforkompaniet. Postverket var en gång Ankh-Morporks stolthet, men efter att ha införskaffat ett magiskt sorteringssystem och en ledning upptagen av att förbättra det som fungerade bra gick det snabbt ned sig till en icke-entitet. Semaforerna, å sin sida, var en gång ett ingenjörsstyrt företag som nu tagits över av finanspirater, som tror att reparationer kan ersätta underhåll och att maximerad kortsiktig tillgänglighet och fula trix med insidesinformation är smart.
Jag är ärligt talat lite kluven: figurer som Moist är rätt svårhanterliga, och här hamnar han i ett mellanläge. Skojare som bedrar större skojare kan vara nog så roande, och behöver inte mycket för att bli sympatiska. Men Moist börjar rätt långt ned på en sådan stege, med främsta företräde att han inte brukar våld (hans motståndare är dock helt osympatisk, vilket bevisas av att han vill bli patricier istället för patriciern). Han klättrar förvisso upp ett par pinnhål, men eftersom det främst innebär att han använder sina gamla färdigheter till mindre ovärdiga mål så gör det att en del av spänningen går förlorad. Att han dessutom placeras i en position med makt, och egentligen inte kan använda sin förmåga ordentligt hjälper honom inte heller: Vetinary är naturligtvis oemottaglig och semaforkompaniet klämmer han främst åt genom media, inte genom att lura dem direkt.
Så, nja, även om de kvarvarande böckerna om honom också skall läsas vet jag inte om Moist ännu är någon större favorit.
