Jag hade förväntningar på Stephen Segals Geek Wisdom. Förväntningar är farliga. Jag förväntade mig en bok med diverse nördiga citat som lever på samma sätt som citat ur Shakespeare eller Bibeln. Jag förväntade mig att dessa skulle förklaras. Jag förväntade mig en bok för den som hört någon säga »I have been, and always shall be, your friend«, och undrat varför?
Jag fick förvisso en bok med citat – men inte så täckande jag egentligen velat (var är Hackers? The curse of Monkey island? Terry Pratchett?). Den förklarade förvisso dem, vad de säger för något, men på ett lite självgott sätt (mer om det senare). Den förklarade också vad citat betyder, var de kommer ifrån, varför de upprepas, men det är inte skälet till att de är med.
Nej, Geek wisdom är nördarnas motsvarighet till en katekes: detta är en bok som försöker ringa in vad det är att vara nörd, vad de har att lära andra, vilken vishet som finns förborgad i citat från Star Wars eller X-men. Med den utgångspunkten blir boken fylld av en otrevlig känsla för sin egen förträfflighet, med en beskrivning av en fri och inkluderande och allmänt god kultur (tack och lov finns åtminstone ett par stycken som förklarar att andra grupper som annars har låg status oftast har det i nördsammanhang också). De vanliga klagomålen på mobbing och liknande finns också, stereotyper som knappast behöver förstärkas.
För all del inte en helt tråkig bok, men inte den sorts bok jag väntade mig eller riktigt ville ha.
