Det här tycks vara veckan då jag recenserar de första böckerna i serier jag tidigare behandlat senare installationer i. Nu handlar det om Slagfältet under antiken, som, föga förvånande, handlar om stridskonsten fram till västroms fall. Eller i alla fall den stridskonst som utövades i Mellanöstern och Europa under denna tid. Med tanke på källäget innebär detta i sin tur att det mest handlar om greker och romare, med vissa inslag av assyrier, perser och egyptier. Vissa av anmärkningarna om de senare delarna, vilka behandlar om medeltiden och den tidigmoderna tiden (inte stormaktstiden som titeln gör gällande), gäller även här: språket är ganska taffligt behandlat, med översättarsvenska och obegripliga meningar, och materialet följer en indelning efter truppslag följs, istället för en kronologisk genomgång, vilket gör att intrycket blir en smula splittrat. Å andra sidan så gör källproblemet att det inte blir lika fragmentariskt; man får bättre översikt över när fokus främst hamnar på ett par kulturer. Däremot drar ett ganska okritiskt förhållande till de antika källorna ned betyget. Även översättaren tydligen skämts över detta , av döma av en slutkommentar, och man undrar om ursprungsförfattarna verkligen kan tro att slag kan sluta 23 000-310 i förluster?
Texten är tämligen välillustrerad, med datorgenererade teckningar som visar på olika tekniska detaljer, handgjorda svartvita teckningar av olika typer av soldater, kalkerade teckningar av diverse konst, färgbilder som visar hur olika saker kan ha tett sig i praktiken samt, naturligtvis, bilder som visar på olika slags förlopp. De flesta av dessa är lyckade, även om de datorgenererade naturligtvis är väl stela, och slagbilderna ibland är en aning otydliga.
Sammanfattningsvis kan väl sägas att detta är en hygglig exposé över den antika militära världen, främst lämpad för den som vill ha just en översikt över olika kulturers militära system utan att begravas av information. Den specialintresserade bör dock söka annan lektyr.
