Egentligen är titeln till samlingen Dikter och fragment, med allt som bevarats från Sapfos hand, missvisande: fragment har vi massor av, men fullständiga dikter endast en. Annars finns det en handfull varav vi har mer än strof, en hel del där vi har en vers eller två, några där enstaka ord ur skilda strofer bevarats, och i enstaka fall bara enskilda ord: inte mycket, men tillräckligt för såväl filologisk möda som poetisk uppskattning. Allt detta har överförts till svenska av Magnus William-Olsson och Vasilis Papageorgiou, med genomgående gott resultat.
Förutom det med rätta berömda 31:a fragmentet, om den förlamande, förvirrande, förblindande förälskelsen i någon som sitter vid en man som verkar som gudarnas like gillade jag i synnerhet det 138:e. Bara två rader, men ändå:
Stå, som en vän, mitt emot mig
och sträck ut skönheten i dina ögon
Översättningen är överlag mycket fint utförd, och förtjänar berömmet av att vara i stort sett omärklig. Men en märklighet finns, som dock förutan den annars rätt sparsamma kommentarerna skulle gått mig förbi: i det 99:e fragmentet återfinns i original ordet olisbos, vilket i kommentarerna ges den vanliga betydelsen »›penisatrapp‹ av läder« (man undrar om de gamla grekerna även hade ord för penisatrapper i andra material); tydligen passar dock sådant inte sig i dikter av kvinnor, eller i alla fall inte av dikter av den annars mer mildtungade Sapfo, och således har översättarna valt att återge det med »plektronet«. Inte vet jag hur de spelar lyra hos William-Olsson och Papageorgiou, men jag tvivlar på att jag vill se och höra det.
Nåväl, utöver detta är det som sagt en trevlig översättning av en stor poets samlade kvarlåtenskaper, som fortfarande framstår som friska och läsvärda efter 2500 år.
Lämna ett svar