Tionde delen av Ms Marvel, Time and again, är den sista som skrevs av G. Willow Wilson; det kommer komma fler historier, men av ny författare, Saladin Ahmed. Då är det passande att närmare hälften av det här albumet ägnas åt att vandra runt i den värld som skapats och indirekt säga adjö.
Först har dock Kamala ett par andra saker att klara av: ett pyjamasparty som avbryts av, i tur och ordning, Lockjaw och en teleporterande katt, ett pizzabud vars arv från utomjordiska förfäder är att hon luktar skunk, samt Spindelmannen som behöver hjälp. Inget är speciellt svårt, men understyrker hur svårt det är med hemlig identitet.
Huvuddelen ägnas sedan åt en ganska underlig historia där en mindre superskurk tagit sig över floden, vilket leder till ett underligt äventyr med maskhål och tidsresor och andra bisarrerier, samtidigt som Bruno försöker lista ut varför hennes krafter beter sig underligt med hjälp av en Professor X-emulering. Ganska knasigt men ibland på ett roligt sätt.
Sedan kommer en underlig episod satt i forntiden med några av Kamalas och hennes vänners förfäder, som jag inte ser mycket poäng i. Inramningen är rätt fin, dock.
Sedan kommer avskeden: först en översvämning i Jersey City, där diverse av Kamalas vänner turas om att ta hand om hennes brorson medan hon försöker stoppa vattnet, och sedan en trip in i en symbolisk tv-spelsvärld där Zoe, Bruno och Nakia förvandlas till bossar Kamala får besegra (genom att inse var svagheterna i deras vänskap varit) innan de kan lämna den och det blir kramkalas. Inte speciellt allvarligt, men fint avslut på en era.
