Det är väl egentligen inte den bästa anledningen till att läsa Dagsedlar, en samling med de dagsverser Stig Dagerman publicerade i Arbetaren, men ett oväntat nöje var i alla fall att den direkt lockade till jämförelse med – av alla romanfigurer – Marvin från Liftarens guide till galaxen. En av dikterna är nämligen skriven med anledning av en schackspelande robot som drabbats av äckel och ångest, varvid Dagerman förutspår
en robot med magsår och fräknar
och plåtvärk i tarm och trut
Till skillnad från Marvin (men i likhet med Dagerman) får denna robot dock ta sitt eget liv. Den som gillar att söka efter andra tecken framåt kommer förvisso att hitta dem, men detta är som sagt dagsvers: uttalat politisk sådan, ofta kommenterande världshändelser, alltid med sympati för de som utsätts för den, gisslande diktatur och översittarfasoner, med ironi och finess.
Nog har det funnits skrivare av dagsvers med striktare poetik – Dagerman håller sig vanligen med fyraradiga rimmade strofer och enkla rim, och är lätt obrydd om meter: det är i tanken det skall svänga, inte munnen.
Även om det av naturliga skäl finns mycket svartsyn finns också ljusare dagrar. Riktigt så dystert som när Marvin diktar blir det aldrig, och därför aldrig riktigt roligt på samma sätt, inte ens i de gamla kriser som väl slutat att uppröra sinnena. Men det är bra nog ändå, och väl värt att lägga ett par timmar på.
