Viktor E Frankls Man’s search for meaning tar förmodligen något slags pris i kategorin för populärpsykologiska böcker. Omslaget verkar tämligen typiskt för den typ av böcker man hittar i boklådor på flygplatser och tågstationer, riktade till personer som tror att det går att bli expert på två timmar. Huvuddelen av den handlar dock egentligen bara indirekt om psykologi, vilket istället hänförs till den sista tredjedelen.
De två första är istället en skildring av hans tid i koncentrationsläger.
Detta är förvisso en extrem miljö, och även om omständigheterna är vidriga, så kanske det är rätt att lära sig så mycket som det går, inte bara om den ondska som drev dem utan hur människorna i dem reagerade. Kanske. Frankl var förhoppningsvis en bättre man att svara på detta än jag någonsin kommer bli, speciellt som han var tränad psykolog redan innan och faktiskt hade börjat arbeta på den teori som han senare tyckte sig finna stöd för inom Auschwitz stängsel.
Skall hans teori försökas kokas ner ytterligare är den att människor själva måste hitta en anledning att leva, men om man gör det kan man möjligen också finnas en väg till lycka. Om lidande inte går att undvika, så går det att lindra om man känner att man har någon anledning till att genomlida det: något att se fram emot när det är slut, eller en känsla av att eget lidande besparar andra deras. Detta är den stora lärdomen, den som mest bärs fram av tiden i lägren.
Sedan finns också andra exempel på hur hans psykologiska skola lyckats hjälpa andra, och en betydande mänsklig insikt: sorg, ångest, missmod eller ilska är inte i sig något som måste behandlas. Det kan vara nog så viktigt att fundera på orsaken, och om man är missnöjd med något försöka ändra på det istället för sig själv.
Om det här är vad man kan hitta på flygplatser, så har jag nog missbedömt utbudet. Eller så är det den blinda hönan som varit framme.
