Först en kort rekommendation: spelet Marvel’s Midnight suns är förtjänt av en större publik än det haft. Det är inte baserat på filmerna, och även om blandningen av kortleksbyggande och turordningsbaserad taktik varvat med lägerterapi i Biowarestil är lite udda fungerar det. Det har sina avigsidor, men jag uppskattade det.
Serien Midnight suns har inte heller med filmerna att göra. Eller egentligen spelet: det är förvisso delvis samma figurer som är med, men historien är annorlunda, inklusive skurken. Det finns helt klart beröringspunkter, men de är inte så många att man kan räkna ut från den ena vad som skall hända i den andra historien.
Här drabbar en profetia en ung dam vid Dr Stranges skola för begåvade ungdomar: profetian säger att världen är på väg att gå under och hur Magik, Wolverine, Blade, Spirit Rider och Nico Minoru slåss mot skuggfigurer. Detta medför att dessa fem kvickt samlas ihop, samtidigt som Doctor Doom bestämmer sig för att han är rätt person att avvärja undergången. Därför: slagsmål.
Det hela är snyggt ritat, inte dåligt berättat, och fortsätter möjligen någon helt annanstans i Marvels universum som inte går att riktigt räkna ut. Synd, för jag hade nog kunnat tänka mig mer.
