Feeds:
Posts
Comments

Archive for the ‘Nyheter’ Category

E24 rapporterar att det i Sverige finns tydligen falska 10-kronor i omlopp, kallade »ryss-tior« då de kommer från Ukraina (tydligen så behövs det mer geografi på skolschemat. Vad gör Björklund?). Dessa skall tydligen nästan, men inte riktigt, identiska med de riktiga tiorna. Samlare uppges betala 600 kr för vad som är en kopia av något med ett nominellt värde av 10 kr, vilket får en att undra om inte falskmyntarna är snopna när det kommer fram att det hade varit bättre att behålla några kopior att sälja dyrt.

Detta är dock inte första gången något liknande händer. Den holländske målaren Hans van Meegeren hade som ung faschinerats av stora holländska mästare – Vermeer, ter Borch, de Hooch – men när han skapad måleri i denna stil avfärdades han som en tröttsam efterapare. Han bestämde sig då för att hämnas, och lyckades skapa målningar som efterapade dessa så noggrannt att de lyckades dupera all expertis; ja, hans Jesus i Emmaus prisades som den bästa kända Vermeer-målningen. Med inkomsterna från denna, och andra förfalskningar, kunde han leva lyxliv.

Fallet blev dock hårt. Efter andra världskriget fann man några av hans målningar bland Görings samlingar. Att ha sålt målningar till nazistregimen stämplades som samarbete med ockupationsmakten, och kvittona ledde till van Meegeren. Eftersom fällande dom kunde leda till dödsstraff valde han då att avslöja sig som förfalskare. Ingen trodde honom – skulle en sådan medelmåtta ha kunnat skapa stora målningar? Knappast. För att bevisa sin skuld skapade han då, i fängelset, ännu en »okänd« Vermeer, Jesus bland de skriftlärde i templet. Åtalet lades ned, men två år senare åtalades han för förfalskning. När han förklarade agerandet brast han ut i en harang som kommande ur en Bondskurks mun:

…Jag fick höra att jag borde bli reklamtecknare – rita skisser för att sälja tandkräm eller skönhetsmedel! Det var en förolämpning. Jag bestämde mig för att lära konstvärlden en läxa. Jag bestämde mig för att bevisa en gång för alla att jag, Hans van Meegeren, var en stor konstnär!…

Han dömdes till ett års fängelse, men dog innan han hann avtjäna en dag på straffet. Idag säljs hans förfalskningar till höga priser, mycket högre än de tavlor han signerade med eget namn.

Read Full Post »

Tre goda nyheter

Kung Bore tycks ha bestämt sig för att på en vecka ta igen en förlorad säsong. För den som uppskattar ett vackert vinterlandskap är detta glädjande nog, men det finns andra saker att glädja sig över i dagens nyhetsflöde:

  1. Sverige är stabilt. Inte i Doktor Alban-mening, men i politisk: faktisk näst stabilast i världen, efter Vatikanstaten. Plats 3-7 upptas även de av europeiska pyttestater, och därefter följer andra nordeuropeiska stater- Storbritannien, Nederländerna och Irland.
  2. Kampen mot polio går framåt, och Somalia slipper återigen denna plåga. Sättet detta skett på ger också hopp om att utrotandet av smittkoppor kanske inte behöver ha varit ett unikum.
  3. Den som gått och oroat sig för de gamla egyptiernas hälsa kan slappna av: deras läkare tycks ha varit tämligen kompetenta, och återigen får grekerna ge upp äran av att ha varit först med något.

Read Full Post »

//www.entomart.be/Ja, inte de gamla hederliga jättemyrorna då, utan nyckelpigor. Just det, nyckelpigor. Någon mer osannolik plåga kan man svårligen tänka sig: Nyckelpigor har dels ett grundmurat rykte som nyttiga bladlusbekämpare, och är dessutom troligen god tvåa efter fjärilarna i den i och för sig inte speciellt hårda tävlingen ›insektssort med det sympatiskaste utseendet‹: de passerar lätt tordyveln, för att inte tala om fläskängern, då de till skillnad från dessa är nästan runda, utan långa, läskiga lemmar och leder, och är tecknade med vackra färger. De skulle nästan kunna kallas söta. Men nu attackerar de i alla fall. I ett försök att skapa lite extra dramatik har SvD, efter mönster av mördarsniglarna, döpt vad som annars är känt som ›harlekinnyckelpigor‹ till det lite mer uppseendeväckande monsternyckelpigor. Dess kryp tycks invadera Norge, eller i alla fall Oslo (för den som vill läsa på norska om dem kan det vara nyttigt att veta att det norska ordet för nyckelpigor är ›marihøner‹), och norrmännen uppmanas nu att ta kål på alla nyckelpigor som avviker från det vanliga. Annars tycks de små kräken ha ett tydligt kännetecken i en W-tecknad nacksköld, men som kan ses i bilden så har vissa av dem varit osportsliga nog att ha en helsvart.

Men varför invaderar dessa glupska skalbaggar då? Naturligtvis är det människan som i sin dårskap har varit framme och pillat där hon inte hade att göra. Nyckelpigorna hör egentligen hemma i Asien, men eftersom de är så glupska rovdjur har någon bestämt sig för att än en gång bevisa George Bernards Shaws maxim om att historien lär oss att vi inte lär något av historien och importera dem till Europa så att de kan käka bladlöss så det står väldeliga till. Det är ju liksom inte som att vi aldrig har försökt sådana saker förut.

Nå, man får väl hoppas att norrmännen lyckas mota Olle i grind. Jag vill i alla fall inte behöva döda en massa nyckelpigor. Då kan det kanske slutar såhär:

Read Full Post »

Fjantigt om lejonsnoppar

Efter kastrerandet av Nordic Battle Groups vapen tycks Göteborgs stadsvapen stå näst på tur. Någon har tagit en närmare titt och konstaterat att det faktiskt har en snopp. Detta går naturligtvis inte för sig, och GP-tv har dragit en lans (skalpell?) för att rätta till detta, och markera Göteborgs stad som förrädare (detta är vad kastrerade lejon heraldiskt symboliserar), ety det tycks vara omöjligt i dessa dagar att låta allmänna symboler ha ett tydligt kön. Som tur är tycks de inte vinna gehör för detta hos den politiker (Kia Andreasson, mp) som de fått att uttala sig. Det löjligaste med hela frågan är ju att alla som satt klistrade vid Ett med naturen, när Arne Weise visade film från Serengeti tydligt ser att lejonet är manligt oavsett om snoppen syns eller inte; antalet lejonhonor med man torde vara ytterst få.

Fast det är klart, det göteborska lejonet är ju redan markerat som fegt (tittar åt vänster), så att också markera det som förrädare skulle väl inte vara en så stor förändring.

Read Full Post »

Finns religionsfriheten?

Efter den senaste tidens debatt om islam och kristendom, var det riktigt skönt att i gårdagens Vad är en människa? få sig en mer sansad diskussion om vad religion är, långt från all upprördhet. Kan ses på SVT:s hemsida i ytterligare 4 veckor.

För den som ändå vill ge sig in i debatten rekommenderas ett inlägg i denna i DN, som lyckas förena tron på det öppna samhället med kritik av några av de värsta avarterna av bokstavstro. I Aftenposten finns ett inlägg i den norska debatten som hävdar att det finns en sekulärfundamentalism, som med intolerans värdig 1600-talets ortodoxa Sverige anser att religösa måste helt släppa sin tro för att bli medlemmar i det norska samfundet (utifrån vissa personer jag stött på kan jag bara hålla med om att sekulärfundamentalister existerar. Dessa har dock snarast framstått som ganska marginella figurer). Debatten förefaller ganska livlig (här är vad som förefaller vara det senaste inlägget, med länkar till flera andra), och frågan är intressant: när skall ett samhälles värderingar få påtvingas en speciell grupp? Är det rätt att tvinga ett religiöst samfund att tillåta t.ex. kvinnliga präster? Hur långt sträcker sig egentligen religionsfriheten?

En som inte tycks ge mycket för den är religionsfilsofen Erica Appelros, som i en debattartikel i Forskning och Framsteg hävdar att eftersom religiösa människor uppfostrats till ett tänkesätt som inte medger annat än att kvinnor är underställda männen, så kan vi bortse från dessas åsikter. Tyvärr dröjer sig en gnagande känsla av att detta argument likaväl skulle kunna riktas åt andra hållet kvar: om man hävdar att kvinnornas framtida salighet bygger på deras underkastelse, så kan man ju säga att eftersom sekulära människor uppfostrats till att inte tro, så kan de aldrig förstå hur viktigt det är med denna underkastelse och att man för deras eget bästa och man kan omvända dem, med svärd om så krävs, fast i sin förvissning om att man gör det rätta.

Read Full Post »

Rädslan för den andre

Vart är världen på väg? Käpprätt åt ett muslimskt helvete, om man frågar en grupp amerikanska och brittiska författare, vars verk diskuteras på DN:s kultursidor. Om referaten där är rättvisande tycks det odlas en bild av Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet som ett samhälle som sakta håller på att infiltreras och brytas sönder av islam, så att det samhälle vi idag känner snart kommer vara ett minne blott. Det som varnas för tycks vara den sorts vilja till samförstånd som tycks ha legat till grund för den engelske ärkebispens nyliga utspel om att införa delar av sharia på vissa områden i Storbritannien.

De som tycker sig spåra och vänder sig emot ett muslimskt övertagande tycks inte vara en mer eller mindre marginaliserad höger av Sverigedemokraternas snitt, utan mer eller mindre respekterade intellektuella, som kommer undan med att påstå att EU är en enda stor konspiration för att låta muslimerna ta över. Andra debattörer har till och med gått så långt som att hävda att det som skedde på Balkan borde upprepas i större skala, enär detta vore enda sättet att bekämpa muslimernas »demografiska överlägsenhet«, vilket sägs vara nödigt då detta är en »demokratisk tidsålder«.

Ord synes inte räcka till för att beskriva sådan revisionism för att inte säga konspirationism för att inte säga galenskap.

Read Full Post »

För en vecka sedan sändes den första delen i ABC:s advokatserie Eli Stone. I korthet handlar serien om en cynisk advokat som plötsligt börjar höra Faith av George Michael när ett fall han normalt inte skulle ta presenteras för honom. Han tar det som ett tecken på att han skall ta sig an fallet och gör också så. Hans bror som är läkare förklar att han har ett pulsåderbrock, men en akupunktör ger en mer »tolerant« förklaring, och säger att det likaväl kan vara ett gudomligt ingripande. Så långt förefaller premissen acceptabel; mindre konstiga saker har legat till grund för tv-serier tidigare. Det första fallet han antar sig handlar dock om mässlingsvaccin och huruvida sådana kan orsaka autism. Ett tag var vetenskapen osäker på om ett visst vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund kunde ge autism, men detta är nu helt vederlagt. Ändå fortsätter myten spridas, nu i fiktionens form.

På DN:s hemsida finns en debattartikel som vill påskina att detta är en del av en stor konspiration mot vetenskapen från »scientologer, new age-flummare, konspirationsvänster och bombastisk kyrkhöger«. Dessa grupper har, delvis eller i sin helhet, naturligtvis skäl att frukta vetenskapen, eftersom de på förhand har kapitulerat inför en av de tankar som denna uppbyggs kring: att vi endast det som säger något om världen och dess historia i materialistisk- empirisk mening är någon mening med. Med ett sådant synsätt kan Bibeln endast vara värd att befatta sig med om allt som står däri är »sant«, i meningen historiskt korrekt. Berättelser som Exodus reduceras från att vara en berättelse om fångenskap och flykt till en historisk utsaga som kan motbevisas och därigenom krympa ihop till ett ingenting, varför den måste försvaras genom ett förkastande av de resultat som motbevisat den och i förlängningen även den vetenskap som lett fram till dessa resultat, snarare än den läsning av det hela som historisk sanning som satte berättelsen på spel från början. Samma farliga sammanblandning av vad som endast bör tolkas som fiktion eller myt och vad som bör tolkas som sanning ligger bakom problemet med att skildra en juridisk tvist om mässlingsvaccin som orsakar autism: det går att tolka som sanning, och eftersom vi numera tycks ha en nedsatt förmåga att skilja de två så kommer det tolkas som sanning

Read Full Post »

« Newer Posts