Juda, Jakobs son, den än i dag besjungde kungen över det folk som efter honom kallas judar, måste haft synnerligen märkliga ögon. Inte nog med att de över huvud taget beskrevs i ett verk i övrigt rätt fattigt på beskrivningar av utseenden, de gjordes det dessutom i termer som måste framkallat mycken huvudbry hos forna tiders bibelläsare. Ögonen ifråga beskrivs i första mosebok, förtionionde kapitlet, trettonde stycket, och i 1917 års bibelöversättning sägs de vara »dunkla av vin«. I Bibel 2000 (hur fruktansvärt föråldrad framstår redan inte denna benämning?) står det istället att »Hans ögon är mörkare än vin«. Mer ordagrant översatt lyder dock stycket »Hans ögon är vin-röda«.
Så, vad tusan menas? Är det en liknelse som i den senaste översättningen, en antik variant av »du är vad du äter«, som är intrycket man får av när man läser 1917 års variant (och för övrigt även engelska översättningar), eller kan det verkligen tänkas att de gamla hebréernas barn ibland hade vinfärgade ögon? Liknande märkligheter ställs läsare av Homeros verk inför: där är det istället havet som är vinfärgat, vad det verkar inte endast vid solnedgången eller när den rosenfingrade Eos är i farten. Enligt Göran Hägg är det den första tolkningen som är den korrekta: författarna jämför inte själva färgen, utan hur mörk den är, något som får sägas vara en tillfredsställande tolkning: det finns ingen anledning att tro att hebreiska barn skulle haft röda ögon (förutom då om de tittat lite för djupt i vinbägaren, men det synes vara ett synnerligen märkligt sätt att framföra att kungen var uppe och rumlade om nätterna), och Feuerbachs filosofi låg många århundraden in i framtiden.
Eller? Det kanske inte enbart var mörkheten i de båda fluiderna som var densamma för grekerna, det kan vara så att de helt enkelt inte skiljde på färgen hos ett mörkt hav och den hos ett mörkt vin. För någon med någorlunda välutvecklad vokabulär verkar detta helt absurt. Hur kan man inte se skillnaden mellan mörkblått hav och mörkrött vin?
Svaret är att det kunde man naturligtvis. Däremot kunde man inte se att det fanns samma fundamentala skillnad mellan dessa som vi gör. På samma sätt gör vi skillnad på benvitt och snövitt, men tycker att båda är vita. Det går bra att beskriva skillnader, genom att till exempel säga att det är lite mer gult i den ena, men de är samtidigt samma färg. Ingen skulle få för sig att det vore samma fundamentala skillnad mellan benvitt och vitt som det är mellan vitt och gult. De ord vi har för färger bestämmer till sist vilka färger vi upplever, i enlighet med Sapir–Whorf-hypotesen. Med detta i bakhuvudet kan man istället för att utgå från att Bibelns nedtecknare menade abstrakt »mörka« när han skrev ”vinröda« anta att det betyder det något mer konkreta »(mörk-)bruna«, en ögonfärg som knappast kan sägas ha samma mystik som röda.
