På baksidan till Fredrik Sjöbergs Flugfällan skyltas med P C Jersilds omdöme: »Jag kommer närmast att tänka på Frans G Bengtssons Tankar i gröngräset«. En sådan provokation kan naturligtvis inte få passera. Alltså: inhandling och läsning, bedömning och recension.
Att klassificera boken är inte helt lätt: den uppvisar lika drag av essäsamling, introduktion till entomologi och biografi över René Malaise (entomolog, upptäcktsresande, Atlantisentusiast, uppfinnare och konstsamlare. Med mera): ena stunden berättas om Sjöbergs insamlande av blomflugor (till vilken ordning bland annat de bi-mimikrerande men ofarliga kryp man kan stöta på under sommaren hör), nästa hör man om hur Strindberg myntade begreppet »knappologi«, och den tredje får man serverat några av de fåtaliga detaljer som finns att veta om Maliases liv, allt på en lätt och trivsam prosa som inte tyngs ner av alltför mycket tungt grubblande, även om Sjöberg absolut inte drar sig för filosoferande. Även om ämnena alltså till en början kan verka mer än lovligt snäva så är det en i högsta grad läsvärd och intressant bok.
För att återvända till Jersilds kommentar: nej, tanken går inte till samlingsvolymen med några av Bengtssons bättre essäer: Sjöbergs bok är i högre grad variationer på ett fåtal teman. Däremot kan han väl utstå att jämföras med någon enstaka Bengtsson-essä – närmast kanske »En gammal ek« eller »Det närmaste sällskapet« –, där han uppvisar liknande förmåga att nörja med något ämne som vid en första anblick ter sig tämligen harmlöst bara för att hamna på de mest oväntade och förtjusande ställen. Jag har i min ägo ännu en bok med Sjöbergs namn på omslaget, och om den är tillnärmelsevis lika bra som denna har jag definitivt funnit mig en ny författare att fylla bokhyllan med.
Lämna ett svar