Paret som introduceras i serierna som utgör Calvin and Hobbes behöver förhoppningsvis inte närmare presenteras; historierna om den unge delinkventen och hans tiger är moderna serie-klassiker. Redan i dessa första dryga 300 strippar finns mycket på plats: den halsbrytande humorn, det stundom filosofiska anslaget, barndomens oskuld och förmåga att alltid göra det de vuxna inte vill.
Även persongalleriet är i stort sett färdigt: förutom Kalle och Hobbe och de plågade föräldrarna så granntjejen Susie, fröken Wormwood, mobbaren Moe och barnvakten Rosalynn, liksom stilen: en viss utveckling syns i början, men inte så mycket att man reagerar. Fint att se hur ett fåtal teman kunnat varieras så länge.
Lämna ett svar