Kim W Anderssons andra samling av vad vi tills vidare får kalla kärleksberättelser, Love hurts 2, liknar i mycket den första: det är fråga om kärlek i dess mörkare betydelser, ofta i form av avundsjuka eller besatthet, eller i form av vad som händer efter de stora sveken. Som historierna också innehåller stora mått fantastik – antingen i form av science fiction eller magi i vår värld –, och de som inte gör det istället visar till slut sig handla om djupt osunda människor som snarare hör hemma i grekisk myt än villakvarter, så är resultaten nästan alltid blodiga.
Det är också dessa till synes vanliga människor som oftast är mest obehagliga: rymdsirener som lockar rymdfarare (i Star Wars-pastisch) i rymdfördärv är en sak, men inte är de lika skrämmande som hustrur som serverar huvuden på fat. Å andra sidan är urartade versioner av dokusåpor snarast tröttsamt; det går helt enkelt inte att få dem att bli mer sjuka eller cyniska än de redan är, ens om man gör dem till blodsport.
Samlingen avslutas med någon slags beställningshistoria för ett svenska band, som visserligen inte är helt apart från resten av materialet men som ändå står ut som i huvudsak realistisk och en smula samhällskritisk, men långt ifrån lika blodig som tidigare serier.
En bra fortsättning i samma stil som tidigare, med större erfarenhet och bättre handlag som får en att önska mer.
