I SF-bokhandeln hittade jag en förtjusande liten (nåja; folio-format) bok: Lady Cottington’s fairy album av Brian Froud, vilken utger sig för att vara en kopia av ett album som nämnda dam på sin sextonde födelsedag, 13 januari 1904, lyckades slå igen om och fånga avbildningar av en hoper älvor i.
Boken skall egentligen ha föregåtts av en tidigare volym med pressade älvor, men det var inget problem att ändå ta till sig innehållet, trots att det förutom platta oknytt även finns en historia häri: boken skall från början ha tillhört lady Cottington’s äldre, döda syster, och på varje uppslag har denna på vänstra bladet placerat ett foto av en älva och skrivit en kort anteckning, medan den yngre systern har fått fatt på en eller flera bevingade varelser på det högra och sedan kommenterat dem och sin systers text. Snart framgår dock att den äldre systerns kontakter med älvorna inte var så oskyldiga som det till en början verkade, och att de troligen har något att göra med hennes allt för tidiga bortgång.
Det är en rätt trevlig, om än mer charmfull än djup, bok: älvorna är förtjusande okynniga och de båda damerna nästan lika förtjusande oskyldiga (speciellt när de får brev från onkel Henry i Paris, där han tycks ägnat mesta tiden åt att umgås med det lätta gardet). Teckningarna och fotografierna är trevliga, och på det hela taget är det en skoj, men långt ifrån oundgänglig bok.
