Jag förväntar mig inte att superhjälteserier skall användas för hyperseriösa berättelser; om inte annat tenderar de att förväxla »moget« med »barnförbjudet« när de skall vända sig mot en mer seriös publik. Jag förväntar mig dock att det skall finnas en viss nivå av intelligens även när det tramsas som mest, att det inte bara skriks och jamsas runt helt på frigång.
Just därför var Damage control: New employee handbook en plåga. Visst, visst, en serie om ett företag i Marvelvärlden som specialiserat sig på att städa upp efter att motsvarigheten till taktiska kärnvapen i människoskinn dragit fram måste kanske hanteras med mer humor än hur själva striden skildras, men detta var närmast helt hjärndött: en ung intern rekryteras, och eftersom han är en idiot misslyckas han i tur och ordning med att filtrera bort försäkringsbedrägerier, vakta en farlig bit materia, inte få en kollega att få en psykos, och hjälpa till på lagret (hans första misslyckande, med att leverera post, kan nog i alla fall till hälften tillskrivas att man bara ger honom en hög och förväntar sig att han skall kunna hitta rätt).
Han är som sagt idiotisk. Detsamma gäller allt som här avsetts som humor (en aning oavsiktlig sådan kommer när en av kollegorna är oväntat lik Ebba Busch) – han får ett kontor som är en toalett (fungerande, i bruk), den normalt rigide styrekonomen önskar sig en glasstårta när han fyller år, idioter sätter sig och tittar på monster och hjältar som slåss som vore det en biofilm.
Det finns en hel massa blinkningar till olika Marvelserier, och en massa masker och mantlar som skymtar förbi i bakgrunden, så det är i alla fall något. Annars finns inte mycket att uppskatta här. Undvik.
