Var skall jag sortera in Ulf Danielssons Den bästa av världar? Skall jag utifrån dess beskrivningar av modern fysik (den gamla vanliga populärvetenskapliga uppsättningen: en del partikelfysik, lite kvant, lite relativitetsteori) ställa den bland andra naturvetenskapliga böcker, skall jag ta fasta på dess försök att förstå människans roll och dess framtid och ställa den i filosofihyllan , eller skall jag kanske ta dess angrepp på organiserad religion och ställa den bland debattböckerna? En knepig fråga, men inte lika knepig som den som gjort att boken skrivits: vad är människans roll i universum? Är allt bara slump? (»ja, såvitt vi kan förstå«, svarar Danielsson.) Hur kan vi veta något över huvudtaget?
Fast det blev nog lite för enkelt: ämnet för boken verkar lite diffusare än så, och Danielsson förklarar som sagt både modern fysik och ger sig på att attackera kreationister, tala om livets skörhet och vart det kommer ta vägen. Somligt av detta klara han bra, annat blir småfånigt (som när han gissar att människans framtid antingen kommer gestalta sig som borgerna i Star Trek, som i The Matrix eller som i – Sagan om ringen), och även om han i bokens sista kapitel säger sig stå för en syn på religion och andlighet som jag kan skriva under på – diskutera gärna moralfrågor, men förvänta er inte att det att ni påstår er ha en viss gud på er sida kommer ses som ett stöd, och håll er för allt i världen från att klampa in på vetenskapens område – så har denna tidigare genererat både rätt tillåtande stycken och vad som sett ut som direktattacker på religionen, en splittring som inte ger pluspoäng.
Fysiken i sig är för det mesta redigt beskriven, även om jag starkt ifrågasätter att han påstår att Stora smällen var det som skedde precis efter det att universums inflationsfas avstannat (Danielsson är dock den som arbetar med området, så hans auktoritet är klart överlägsen min). Annars är det som vanligt i att populärvetenskapliga böcker lite tråkigt att fysik nästan enbart framstår som högenergifysik, trots att denna är ett ganska begränsat forskningsområde (om också ett av de mest filosofiskt intressanta: upptäckten av jättemagnetoresistans må ha varit viktig nog att ge nobelpris, men den har knappast fått någon att ifrågasätta sin roll i skapelsen).
På det hela taget är Den bästa av världar en intressant och välskriven bok som lyckas röra sig över stora områden, dock kanske utan att riktigt lyckas knyta ihop dem till en tydlig helhet (För tillfället har den placerats i hyllan för essäsamlingar, men det kan komma att ändras). Rekommenderas den intresserade av fysik och filosofi.
