En text om Johan Svedjedals Den rätta knycken, en studie över tv-serien Vi på Saltkråkan och de därpå följande böckerna, hade varit lätt att inleda med en betraktelse över den nya TV-serie som kom nyligen. Men eftersom Svedjedal bara tar upp den vaga information som först meddelades tittarna och den tidningsdiskussion som kom strax efter och inte själva serien, så lämnas den därhän. Vill man läsa om fåniga tidningsartiklar finns det nämligen gott om sådana från den tid han främst riktar in sig mot, de där åren på sextiotalet då Saltkråkan var ett dominerande mediefenomen.
Att det var ett sådant kan jag indirekt vittna om: en av få läseböcker för barn som fanns hos mormor och morfar under min uppväxt var en kvarglömd utgåva av den bok som skrevs när tv-serien redan spelats in, och som gissningsvis var en julklapp till mamma eller morbror. TV-serien var en naturlig del av uppväxten, så ett par gånger läste jag boken också. Att redogöra för denna monumentala framgång upptar flera av bokens sidor: hur skådespelare, barn och djur, då det begav sig fick medieutrymme på ett sätt som idag verkar oansvarigt.
Det är alltså inte huvudsakligen en närläsning: Svedjedal gör visserligen lovar i den riktningen, speciellt han jämför de olika versionerna av historierna. Man hade kanske önskat lite djupare analyser ibland: varför blev just Saltkråkan ett sådant fenomen? Var det bara att den råkade komma just när TV var som nyast, med bara en kanal och en genomslagskraft som inget annat? Varför har då Saltkråkan överlevt på ett sätt annat inte har (exempelvis den första filmatiseringen av Alla vi barn i Bullerbyn?).
Det är en välskriven och mångfacetterad bok, men de bästa uppslagen blandas ut med lite för mycket anekdotiskt berättande. Den är bara på tvåhundra sidor, och till skillnad från många andra böcker skull känns det som att den gärna skulle kunnat få vara lite längre, lägga ut texten lite mer på vissa ställen. För visst är idyllen Saltkråkan, där solen glittrar i vattnet eller snön, där tiden verkar stå still och där man kan köpa ett sommarnöje i skärgården för ett författarstipendie något att dröja kvar i.
