Av breven Till de kristna i Korinth är det första som är klart intressantast; det andra är huvudsakligen ett försök av Paulus att stärka sin ställning i församlingen och vigga pengar att skicka till de heliga i Jerusalem.
I det första behandlas dock en del verkliga teologiska spörsmål; det är bland annat här man får höra att kvinnan bör tiga i församlingen (även om det inte står exakt så), samtidigt som det förklaras att äktenskap inte är fel, men mindre bra än avhållsamhet. Det meddelas också att »Hustrun bestämmer inte själv över sin kropp, det gör mannen«, så misogynin tycks stå tät. I det senare fallet meddelas faktiskt också att »Likaledes så bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun«, och det är tydligt att det handlar om den mer fysiska sidan (inte för att det stämmer med modern uppfattning då heller). Inte för att det hjälper när andra stycken är mindre progressiva.
Man får också veta att det är bättre att gifta sig än att brinna av åtrå. Här finns också det vackra stycket om kärleken som tålmodig och god. Slutligen meddelas att de kristna inte skall bara avundsjuka på dem som fått en specifik nådens gåva: tungotal må vara ett gott, men profeterande är bättre, ty med det kan de otroende omvändas.
