Feeds:
Posts
Comments

Posts Tagged ‘Runaways’

När jag började läsa Runaways: Dead end kids trodde jag att jag missat något, men det verkar inte så: det ska tydligen vara ett hopp i handlingen så att de plötsligt är tillbaka i New York, och försöker få Kingpin att hjälpa dem att hålla sig under radarn. Han vill bara att de skall bryta sig in i ett valv och hämta en sak.

Det går inte så bra. Punisher dyker upp, likaså någon snubbe med muskler och vingar, Kingpin skickar ninjor mot dem och saken de snor verkar byggd av deras föräldrar. Det hela slutar med att de hamnar i New York 1907, med gängkrig, nätverk av skurkar med superkrafter, »hjältar« som inte är så värst godhjärtade, ungar som lever på gatan, strejkbrytare, barnäktenskap och annat som inte alls är så värst trevligt.

Delar av det hela fungerar ganska dåligt. Berättandet är ibland ganska abrupt. Likaså vissa aktionscener. Ibland andas det lite för mycket fascination över killar med alldeles för mycket muskler och damer med lite för lite kläder. Det introduceras en massa figurer (en hel stads superstyrkta personer). Tidsresandet fungerar dock någorlunda, och i slutändan binds det hela ihop rätt snyggt.

Read Full Post »

På rymmen

Runaways är en av de mest älskade berättelserna i Marvels serievärld: såväl teckningar som historia är fantastiska, speciellt som historien inte kräver att man känner till något speciellt om världen i övrigt (i alla fall inte till en början), och dessutom inte var designad för att ge oss en grupp hjältar som skall fortsätta kämpa mot nya hot i evighet ( i alla fall inte i den version som först skrevs av Brian K. Vaughan, vilket är de delar som samlats i den volym jag nu läst; senare återupplivades serien).

Det hela handlar om sex ungdomar, som egentligen inte gillar varandra men några gånger om året måste stå ut med varandra då föräldrarna har hemliga möten för välgörenhet – tills de en dag bestämmer sig för att spionera på dessa möten, och ser att föräldrarna egentligen är skurkar som håller på med människooffer. Poliskåren jobbar för föräldrarna, och enda möjligheten verkar vara att fly hemifrån, varefter det blir såväl superhjältande som tonårsdrama.

De nämnda fördelarna gäller i första hand första säsongen: andra är lite mer spretig, och även om andra hjältar hade funnits med på ett hörn redan i första så tar de mer plats här (bland annat i form av en tämligen poänglös strid med X-men), samtidigt som historien inte är lika snyggt ihopknuten. Detta kompenseras i viss mån av utvecklingen i bilderna: de första var lite stela, med ibland ganska platta färger, men mot slutet är det hela så snyggt man kan hoppas på, med fina detaljer och färgskalor.

Read Full Post »