Att Johannes inte alltid håller med de övriga evangelisterna står snabbt klart: de övriga har inte valt att upprepad skapelseberättelsen (detta är alltså stället där man får veta att i begynnelsen var ordet). Johannes berättelse tycks betydligt mer dunkel: Jesus pratar i liknelser och symboler, händelser skiljer sig ofta och verkar manipulerade för att få en djupare innebörd.
Ett exempel: Jesus framställs tydligare som Guds (offer)lamm, så korsfästningen sker på första dagen i påsken, inte dagen efter som i de övriga evangelierna, när lammen slaktas, och när han på korset ges surt vin för med en svamp sitter den här på en stav av isop.
Här finns också tillsägelsen att den som är utan synd må kasta första stenen – eller? Noterna anger att den är ett sent tillägg till texten, så om den är äkta går att betvivla. Här är det heller inte bara Petrus som får makt att lösa och binda på jorden, utan alla lärjungar. Här omtalas också den lärjunge som Jesus älskade mest, frustrerande nog omväxlande kallad »han« och »hon« – och vid ett tillfälle tycks denna person vara Maria från Magdala.
Nåväl, det är skönt att inte behöva läsa en ny variant av samma grundtext igen.
