Jag tror att de samlingvolymer med Squirrel Girl jag hittills införskaffat slutat säljas; jag har noterat att det kommit en tjock, tjock hårdpärmsbok som troligen innehåller alla avsnitt från Ryan North (av vilka jag redan tycks äga cirka tre fjärdedelar). Jag vet inte om jag vill investera i den: i så fall är My best friends squirrel en god slutpunkt, eftersom det också verkar vara sista albumet Erica Henderson tecknade. Hennes stil kräver förvisso lite tillvänjning, men nu tror jag den skulle saknas. Då känns det bra att det sista äventyret här känns som ett fint farväl.
Innan det kommer dock en längre svit, där Nancy och Tippy-Toe kidnappas av gröna rymdekorrar som är oroade då en silversurfare dykt upp och påstår att Galactus är på väg. Squirrel Girl får hjälp att jaga ikapp dem av Loki och Drax, och sedan följer diverse rymdbaserade dumheter, med konstiga utomjordingar, den äkta Silversurfaren, bedragare, rymdflottor och en övning i empati och fredsmäkling. Bra, sedvanligt galna grejer.
Sista äventyret däremot är lite mer eftertänksamt: en småskurk zappar Doreen och Nancy så att de börjar röra sig med hyperhastighet. De kan inte längre kommunicera med någon annan, och får ägna vad som för dem är en livstid åt att lista ut hur de kan börja röra sig i normal hastighet, avvärja diverse brott och olyckor, samt snatta mat från Tony Starks livsmedelsbutiker. En förvånansvärt tänkvärd historia, och som sagt, egentligen en riktigt bra avslutning.
