Vad får man om man korsar Katerina Janouch med Arne Weise? Och då menar jag inte Arne Weise-som-satt-och-tände-ljus-på-julafton, utan Arne Weise-som-berättar-om-lejon-i-Serengeti. Troligen är svaret något i stil med Dr. Tatiana, Olivia Judsons alter ego som lugnar diverse varelser med sexproblem i Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen. Ty där Janouch har det tämligen väl förspänt och för det mesta får svara på lugnande på frågor om partners har det skönt eller inte och liknande måste Dr Tatiana brottas med de mest olika problem, från den orangestjärtade honungsgöken som misstänker att flickorna endast har sex med honom för att komma åt bikakorna i hans revir, över elefanten som oroar sig över sin gröna penis till den australiska giftspindeln vars flickvän vägrar äta upp honom. Hur intressant denna fiktion än är så ligger dock fokus snarare på hur evolutionen lett till dessa förbluffande resultat, och frågorna blir bara lämpliga avstampspunkter för att ta sig från fråga till fråga, ett knep som fungerar förbluffande väl, men som tyvärr överges i det sista kapitlet där det istället för frågespalt i veckotidning blir debattprogram, varvid det hela bryter samman. Fiktionen är helt enkelt för tunn, och klarar inte att tjäna som annat än som början för en diskussion.
Förutom att man får sig en hel del kunskaper om sex, som får en att ifrågasätta hur smart det egentligen är att stämpla något som onaturligt när naturen ordnat det hela på så mångahanda sätt, får man sig som sagt en lektion i evolutionsbiologi. Många – men inte riktigt alla – av dessa i våra ögon udda beteenden låter sig nämligen övertygande förklaras med utifrån evolutionsteorin. Vissa försanthållna uppfattningar avfärdas också, som att det bara är hanar som tjänar på otrohet (möjligen sant hos vissa arter, men inte alla), eller att monogami är väl utbrett (förefaller endast förekomma hos en handfull arter). På det hela taget är boken en mer lustfylld – ursäkta ordvitsen – forstättning och fördjupning av skolbiologin: den som vill läsa om olika bisarra djur får sitt lystmäte, och den som är mer intresserad av teoribildning lär knappast gå besviken heller.
