Slutet på napoleonkriget, liksom Jack Aubreys karriär som kapten, närmar sig i The Yellow Admiral: frågan är vad som skall hända sen. Skall han lyckas få aktiv tjänst som amiral vid den blå skvadronen, eller hamna i den fiktiva gula, med halv lön och ingen ära? Problemet ser speciellt allvarligt ut som han dessutom lyckas stöta sig med sin nuvarande amiral sen han motsatt sig att ett stycke allmänning skulle styckas, något amiralen ifråga varit starkt för.
Dessutom tillkommer andra problem: som vanligt har han lyckats skaffa sig ekonomiska sådana, denna gång faktiskt till sjöss: av de slavhandlare han i förra boken stoppade tycks några inte varit tillåtna byten, och skadeståndet har sugit upp alla hans lösa tillgångar. Maturin har liknande problem; han har återigen förklarats som engelsk spion av den fanatiske Dutourd, denna gång i själva Spanien, och hans tillgångar där har konfiskerats. Och så ovanpå detta: Sophia har hittat komprometterande brev och vill skiljas från Jack. Sannerligen en vacker sörja.
Som vanligt är det dock till sjöss som man trivs bäst i deras sällskap, även om de denna gång mest ligger som blockad utanför Brest, i den sorgligaste vinter som skådats på länge. Napoleon tycks i alla fall skakad, och kanske väntar som sagt freden. Frågan är som sagt vad som skall hända då? Bra, men inte bland det allra bästa som O’Brian skrivit.
