Gårdagens ämne var den japanska maten. Dagens ämne anknyter till detta, då restauranger naturligtvis är en del av servicenäringen, en synnerligen livskraftig del av det japanska samhället om antalet anställda kan anses vara en god indikator. Man har där nämligen personal nog till att
- Låta personer sitta bak de annars till synes automatiska biljettmaskinerna, så att de om växeln skulle ta slut kan öppna en lucka och titta ut, och efter ett tag ge tillbaka nödig växel. Detta var för oss i princip det första som hände efter ankomsten, och fick oss väl att betrakta den japanska teknologin en aning skeptiskt.
- Hålla öppet dygnet runt. Vi hade som tidigare nämnts ett snabbköp i närheten av bostaden, som låg mitt i en ganska sömnig småstad, men trots det höll snabbköpet uppet dygnet runt
- Låta personer sitta mitt i en gångväg och räkna förbipasserande
- Ha ett halvdussin trafikpoliser i varje korsning, för att se till att fotgängare och billister inte glömmer vad rött respektive grönt innebär
- Driva en restaurang med fyra bord men tre personer i köket (visserligen troligen en mor och två döttrar, men ändå). Detta får dock inte förleda en att tro att maten kommer komma snabbt; för även om man är många tycks man inte utföra flera sysslor i taget utan låta dem ta den tid den tar, och maten kan därför komma vid något olika tillfällen.
Däremot tycks man inte ha personer nog att anställa som engelskalärare; även om det går utmärkt att som västerlänning använda teckenspråk eller läsa på de menyer som ibland är översatta, ibland försedda med bilder så kvarstår faktum att de som vill använda sin högt värderade skolengelska bör söka sig till ett annat land.