HMS Surprise, tredje delen i Patrick O’Brians långserie om kapten Jack Aubrey och Doktor Stephen Maturin, börjar på liknande sätt som den förra: med Jacks dröm om ekonomiskt oberoende springandes i bitar. Hans lycka bättrar sig dock, och han får kommandot över titelns lilla, förvisso aningen åldrig men mycket välseglande fregatt, en båt som det är hans särskilda glädje att få segla då han en gång tjänat på den som kadett.
Första uppdraget är enkelt, även om det inte ser ut att inbringa mycket av vare sig ära eller pengar: bringa en diplomatisk beskickning till Bortre Indien, och återvänd hem. Det är dock inte någon tråkig resa; mellan skörbjugg, dåligt väder och Maturins längtan efter att undersöka allt djurliv mellan Plymouth och Malacka så finns det gott om händelser att hålla läsaren fången; på och vid Indiska oceanens vatten råkar de dessutom gamla bekanta av varierande slag, vilket gör att de fientliga krigsskepp som siktats i vattnen kanske visar sig bli det minsta av deras problem.
Det finns mycket att hålla en upptagen med – låt mig speciellt rekommendera episoden med albatrosserna, mycket roligt för de med Coleridges diktning bekanta, Aubreys problem med den påtänkta svärmodern, samt skildringen av Bombay, som hämtad ur Kim – och det blir allt klarare att detta är en av de få serier där man inte kan vara annat än nöjd med att antalet volymer kan uppta ett hyllplan helt av sig själva. Om den första boken i serien kanske inte var helt och hållet lyckad, så är detta klart bevis på att överseende ibland är en givande dygd.
Lämna ett svar