Anne Fadiman kunde tyvärr knappast gjort ett olyckligare val av inledningsessä till At Large and at small: nischen för essäer om insektssamling i min bokhylla är redan fylld av Fredrik Sjöberg, och även om Fadimans försök alls icke är föraktligt så är det ändå väl upptrampad mark; vissa tankegångar är desamma, liksom ett par av de anekdoter som berättas, vilket tyvärr förtar en hel del av nöjet. Det som finns kommer istället av hennes egna personliga upplevelser, vilket är passande, då hela idén med samlingen är just att presentera ett urval av essäer i mer personligt tonfall – vilket enligt min uppfattning är något av en tautologi, ty essäer där författaren inte lägger in något personligt inte är att betrakta som essäer utan uppsatser eller recensioner: alls icke föraktfulla texttyper, men sällan något som får det att spritta av lycka hos läsaren.
Nåväl, när väl den där oturliga första essän klarats av följer i varje fall en rad trevliga texter om diverse ämnen: om nattuggleri, flyttar, artiska upptäckare, postväsende, romantiska skribenter och den amerikanska flaggan. Texten om vad Fadiman kallar »kulturkriget« (vilket här betyder ungefär hur politiken skall få påverka ens läsning: skall otrevliga författares verk förkastas? otrevliga verk? Läser man för att det är roligt eller för att bygga sin karaktär?) är intressant, men kanske något kort; den om hur hon efter 11:e september för första gången hissade den amerikanska flaggan är intressant, kanske speciellt för svenskar med vår avslappnade attityd till flaggning (vi torde vara ett av mycket få länder där flaggning främst sker av andra skäl än de som kan knytas till patriotism); texterna om Lamb och Coleridge är intressanta och fick mig att vilja införskaffa något även ur den förres produktion, och texten om glass är helt förtjusande, och ger bland annat svar på varför glass gjord medelst flytande kväve är så god (lite luft, få iskristaller).
Jag hade måhända väntat mig en något mer litterärt anstruken samling av författaren till Ex Libris, men finner absolut ingen anledning att klaga på att istället få läsa om kaffets kulturhistoria eller uppfinnandet av frimärket. At Large and at Small försvarar med lätthet de hyllmillimeter den upptar.
Lämna ett svar