Jag läste Sent i november vid helt rätt tid enligt almanackan – mycket senare i vintermånaden kunde det inte gärna bli –, men då det gamla namnet för en gångs skull var välförtjänt och boken snarare handlar om senhöst så var det kanske ändå inte helt perfekt. Nåväl, det är i vilket fall den sista boken i muminsviten, även om man kan undra lite om den bör räknas dit, eftersom ingen medlem i familjen agerar: boken utspelar sig när de är på ön med fyren, och istället är Mumindalen och muminhuset befolkat av diverse personer som kommit lite vilse: Filifjonkan, som inte kan städa längre, Hemulen, som vill vara som Muminpappan, Onkelskruttet, gammalt och stingsligt, som glömt det mesta men inte känner sig helt nöjt för det, den lilla homsan Toft, som längtar efter Muminmamma och berättar stora sagor för sig själv om kvällarna. Och så Snusmumriken, som måst återvända för att åter finna en tappad melodi, och Mymlan, som egentligen kommit för att hälsa på lilla My: de vet i alla fall vilka de är, och även om Snusmumriken kanske störs av de andras upptåg är han också den som kan hjälpa dem.
Det är varken en särskilt glad eller sorgsen bok, utan snarare en bok om att finna ro i den man är, och kanske hitta nya sidor hos sig själv: här finns inga äventyr, och inte ens Djuret som Toft manar fram med sina berättelser är så hemskt som Mårran kan vara. Visst, Filifjonkan är orolig för alla de små odjur som kan ha kommit loss, men läsaren behöver aldrig känna sig orolig. Det som faktiskt finns, och måste övervinnas, är en god portion ovilja inför varandra: inför Hemulens beskäftighet, Onkelskruttens gnäll, Filifjonkans oro. Alla trodde att de skulle hamna på semester hos en vänlig muminfamilj, alla fann de att den frid de sökte måste börja hos dem själva.
Sent i november blev Tove Janssons sista muminbok då hon märkte att hon inte längre skrev för barn. Det ligger en hel del i det. Det betyder dock absolut inte att det inte är trevligt att en sista gång få hälsa på i Mumindalen, även om det är höst och grått istället för uppsluppen sommar eller gnistrande vinter.
Lämna ett svar