En fördel med den åldrade Hercule Poirot i The Clocks är att han håller sig undan: mestadels sitter han i sin lägenhet, och de faktiska spaningarna sköts inspektör Hardcastle och kontraspion Colin Lamb. Lamb är främst inblandad då han fick fånga in och lugna den unga hyrsekreterare som ringts till platsen, tydligen i syfte att hitta en kropp inne hos en gammal blind dam. I rummet fanns också en mängd klockor ställda på 4.13, och det hela verkar mer än lovligt underligt, även för Poirot.
Anledningen till att Lamb var på platsen var att han sökte en spionliga – utifrån en anteckning med en månskära, ett W och nummer 61 hade han sökts sig till denna »crescent«, i en vag tro att han kanske skulle hitta något. Tack och lov är denna del av historien ganska nedtonad i förhållande till detektivmysteriet, fast det är fullt möjligt att själv finna lösningen på den om man tänker lite. Man slipper i alla fall de vaga konspirationer mot drottning och fosterland som annars brukar bli resultatet när Christie skall skriva sådant.
Vad gäller huvudmysteriet så hittade jag (eller kom ihåg) halva lösningen – och om man är uppmärksam står en viktig ledtråd till andra halvan utsatt i klarspråk. Hercule Poirot missar dock inget!
