Enligt Kalle Linds Människor det varit synd om skall vi känna medlidande med/gotta oss åt människor som bland annat intervjuats av Göran Skytte (Rickard Wolff), mördats för att de delade namn med någon annan (tribunen Cinna), undertecknat Carolas julkort utan att ha tackats (Carolafans) eller drivits med på hemsidor av Killinggänget (Håkan Nesser) eller Kalle Lind (Lasse Berghagen), vilket onekligen visar på att det finns rätt många sätt som det kan vara synd om en på.
Det är en nästan förvånande välskriven bok, bara en liten aning elak, och då mest mot de som själva kunnat hjälpa det (Carola, Hyland, Gud, Chrusjtjov), som i ett par sidor i stöten berättar om någon som gjort något dumt, eller hamnat i en trist situation, eller på annat sätt kommit att önskat sig vara någon annanstans; huvudsakligen nöjespersoner från det senaste hundra åren, men med rimliga doser av andra typer, så att man ena stunden läser om hur Carl Larsson förtrycker sin hustru och nästa om den synnerligen knasiga Korpelasekten.
För den som vill ha ett par timmars avkoppling utan större pretentioner men som ändå kan meddela oväntade kunskaper som man knappast kommer ha den ringaste nytta av så är det en fullt tillfredsställande skrift.
