Medelhavet en bra dag, sett från Castello di San Giusto
Jämfört med Verona och Venedig är Trieste en tråkig stad; ett ställe man passerar på vägen söderut. Möjligen stannar man till i den romerska runinstaden Aquileia ett par mil bort. Någon järnridå ser man inte mer av här än i Stettin; båda gränserna löper ju gubevars på EU-område idag.
I vilket fall fick jag inte mycket tid att gå runt i staden, men det lilla jag hann med att se på de lediga stunder jag inte hade var inte vansinnigt upphetsande: ett akvarium, med små vattentankar och en ensam åsnepingvin som verkligen såg ut som den ville vara någon annanstans och ett fort från 1600-talet i lättviktsklass; främsta anledningen att besöka det torde för icke italiensktalande vara den fina utsikten över Trieste och Medelhavet. Det finns förvisso även ett museum inhyst i fortet, men nästan all text är på italienska. Det rymmer dock ett par fina handskrifter, en samling vapen, och en del religösa attiraljer som får en att förstå varför gamle kung Gösta var så invrig att komma över kyrkans ägodelar. I övrigt skall staden hysa ett fint arkeologiskt museum, som dock inte hanns med.
Första gången jag bott på hotell med FN-loggan på fönstren
Anledningen till detta var densamma som till att jag var i Italien från första början: en workshop i IAEA:s regi om vad man kan använda neutronstatistik till. Om denna skulle jag kunna säga en hel del, men det skulle förmodligen inte bli roligare än vad det var under själva föreläsningarna, under vilka man satt i otroligt obekväma stolar. Deltagarna kunde grovt delas in i tre grupper:
- Föreläsare: akademiker, varav hälften från Chalmers
- Doktorander, från Europa (inklusive en amerikan i diasporan).
- Äldre herrar anställda vid kärnkraftverk eller kärnkraftsmyndigheter, främst från Asien och Sydamerika.
Föreläsningarna pågick fram till klockan sex på kvällen, av vilket man kan förstå att tiden för utflykter var begränsad. Kvällarna tillbringades istället typiskt med att sitta på närbelägen restaurang och dricka öl.
Sådär, det var själva de besökta orterna. Framdeles kommer det även reporteras om mer tematiskt ordnade saker, såsom den italienska maten.
Lämna ett svar