Man skall ju normalt vänta med att se filmen innan man läser boken. I fallet Parfymen, ursprungligen skriven av Patrick Süskind, ser jag dock inte att det skulle hjälpt: de ligger varann väldigt, väldigt nära, även om boken är något fränare, och råare. Det hela handlar om Grenouille , som föds på Paris fiskmarknad år 1738. Har har ingen egen lukt, men med ett fantastiskt luktsinne. Han är ett litet monster, saknar nästan alla positiva mänskliga känslor, men lyckas ändå (just därför?) slå sig fram i livet: med sitt luktsinne får han till slut anställning som parfymerarlärling.
Med en sådan huvudperson är det närmast självklart att detta inte är en trevlig historia; speciellt slutet går rakt på tvärs mot allt vad Etablerade Normer och God Moral heter. Det är heller inte en bok som dämpar sig genom att hölja sig i försök till komik; det finns ett par ljusare stycken som går att läsa på det sättet, och även mitt i de värsta scenerna finns det förvisso små bitar med en ironisk anstrykning, men de omgivande handlingarna är sådana att det ironiska dränks.
Som sagt är det hela råare än i filmen: där verkar Grenouille i alla fall ha antydningar till normalt känsloliv, låt vara att han till slut vänder dem ryggen. Här är han rätt igenom omänsklig: till en början en inåtvänd överlevare, men så det första mordet är helt överlagt, inte en utväg ur en svår situation. Samtidigt är han inte så motbjudande att han verkar helt frånstötande, och trots att han gör vidriga saker kan man inte vända bort blicken – eller snarare hålla för näsan, många av de betraktelser som framförs är kopplade till luktsinnet, bland annat skillnaden mot synen.
Boken blandar också in stycken om 1700-talets vetenskapliga värld, i synnerhet i form av en aristokrat med pretentioner på att vara vetenskapsman, och en parfymerares betraktelse av sönderfallet av den medeltida världsordning som senare skulle kulminera i franska revolutionen. Dessa är långt ifrån det viktigaste, men verkar fullt rimliga.
Den som vill ha en bok för familjehögläsning bör nog vända blicken (näsan?) åt ett annat håll. Den som vill läsa en obehaglig, omoralisk, ond saga kommer att ha svårt att hitta något bättre.
