Så var då DN-listan över de viktigaste svenskarna klar. Efter sago-fadäsen har det inte varit lika illa, även om fånerier som Svennis och Lill-Babs är kvar. Nå, jag får väl fåna mig lite själv då. För att mildra omöjligheten i det hela en aning har jag valt att göra två listor: en med politisk-historiskt och en med mer litterärt perspektiv; det gör dem något ensidiga men samtidigt mindre godtyckliga.
Politiken först, icke speciellt originellt:
- Gustav Vasa: Bara att ha satt sista spiken i Kalmarunionens kista vore nog, men kung Gösta införde samtidigt ny religion, orsakade enorm kulturell förstörelse och påbörjade omvandlingen till modern stat, bland annat genom att stenhårt krossa uppror. Viktigast, men knappast trevligast.
- Axel Oxenstierna: Sveriges störste statsman organiserade den nya starka staten och lade grunden för den starka ämbetsmannatraditionen och höll Sverige kvar i trettioåriga kriget, en av få gånger Sverige verkligen varit med och skrivit världshistoria.
- Karl X Gustav: Den kanske minst tilltalande av stormaktstidens kungar är samtidigt den vars krigiska verk blivit mest bestående. Utan honom vet man inte vilket språk skånska, halländska och bohuslänska hade varit dialekter av.
- Gustav II Adolf: Beslutet att gå med i trettioåriga kriget kan vara det enskilt viktigaste någon svensk fattat. Resultatet blev oerhört lidande för många, men även en ny diplomatisk ordning födelse och ett Europa som inte längre orkade föra krig inbördes enbart för att en stat skulle pracka på en annan sin religion.
- Per-Albin Hansson: Höll Sverige utanför Andra världskriget och lade grunden för välfärdsstaten.
- Karl XIV Johan: Den som förmådde stoppa de eviga krigen med Ryssland, genom att ersätta Finland med unionen med Norge.
- Karl XII: Hade stormaktsväldet gått under även om han inte marscherat in i Ryssland? Troligen. Hade det gått så fort? Knappast.
- Birger Jarl: Såg till att en gång förena landskapen till ett land. Var kanske inte den som grundade Sverige, men fick det att ta stora kliv framåt.
- Arvid Horn: En karolinsk general som blev fredsivrare. Under hans färla blev Sverige ett med den tidens mått mycket demokratiskt land.
- Karl XI: Minskade adelns makt, och stärkte ämbetsmannatraditionen. Det ständiga knektehållet (som felaktigt kallas indelningsverket) blev en av orsakerna till att stora nordiska kriget blev så förödande.
Litterturlistan är svårare att motivera; mina kulturhistoriska kunskaper sitter uppenbarligen inte lika hårt som de politiska. Förhoppningsvis är den ändå någorlunda rimlig. Urvalet är gjort efter inflytande genom tiderna, viss extra tyngd givet åt nutiden.
- Olaus Petri: Hans och Laurentius Andeæs bibelöversättning stod sig i fyrahundra år, och är en av de viktigaste pelarna i det svenska språkbygget.
- Carl Michael Bellman: Svensk kulturs stora geni. Skulle tillhöra världslitteraturen om han skrivit på ett större språk.
- August Strindberg: Kanske inte den bäste skönlitteräre författaren, men onekligen den mest inflytelserike. Sysslade med allt som tänkas kan, intog alla tänkbara positioner i debatten. Skildrade Sverige ur fler perspektiv än någon annan.
- Astrid Lindgren: Förmodligen den mest älskade av svenska författare; den som definierat hur en lycklig barndom kan se ut och inympat en längtan tillbaka till naturen.
- Evert Taube: Har levererat stora delar av den svenska visskatten.
- Fredrika Bremer: Första svenska skönlitterära författaren som fått internationell spridning, och dessutom tidig feminist.
- Carl Jonas Love Almqvist: Provocerande, mångintresserad, landsflykting.
- Selma Lagerlöf: Har inspirerat och fortsätter inspirera författare över hela världen.
- Gustaf Fröding: Fortfarande läst och älskad, tonsatt och spelad.
- Olof von Dalin: Sveriges första journalist och tillsammans med Strindberg och Petri en av de vars gärning utgör en milstolpe i svenska språkets utveckling.
Den med sinne för detaljer kan notera att jag tagit med vissa personer högt upp på listorna som herrar författare och gratisreklambeneficienter inte tagit med på sin. Därifrån kan man dra slutsatser om vad jag anser om den som inte ligger långt ifrån sanningen.
