Både Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har idag tagit in artiklar om reklam. HBL:s har en ganska rak vinkel mot hur internet förändrat reklamen. Föga förvånande har den blivit mer subtil och mer skräddarsydd, smatidigt som användsarna själva mer aktivt sprider den. Artikeln är kort, inte speciellt förvånande, men ändå värd att läsa.
DN:s är desto märkligare: den berättar hur Fox skurit ned på reklamtiden för att locka tittare, och istället gör reklam inuti programmen på diverse mindre sofistikerade sätt. Detta är ju i sig inte speciellt förvånande; konceptet har setts förr – jag vill minnas att det var en del av den absurda humorn i The Truman Show. Det som är märkligt är dock hur den medieforskare de fått tag på för att kommentera det hela så okritiskt accepterar det, och att problemet inte ligger i att TV-programmet övergått från att någonstans vilja roa utan istället bara är ett alltmer ohöljt sätt att kräma ut diverse produkter, utan att svensk lagstiftning inte tillåter det hela; »Sverige ligger efter i utvecklingen«, påtsår hon. Pyttsan. Om det är att ligga i utvecklingens framkant att okritiskt acceptera att tv-producenter endast anser att man bara har ett värde som konsument, då sällar jag mig till de reaktionäras skara. Intressant är dock att producenten för svenska Idol tycks ha något mer respekt för sina tittare än så (även om själva konceptet i sig till viss del löser upp linjen mellan underhållning och reklam för artisterna, mer än vad som är brukligt i mediet), och menar att de märker när det blir för kommersiellt. Låt oss hoppas att det kommer fortsätta vara så.
Lämna ett svar