För att avsluta serien med japanska betraktelser kommer här en hög osorterade sådana:
- Japanerna är ohyggligt förtjusta i oljud. Att tillbringa 20 minuter i väntan på tåget från flygplatsen var ganska plågsamt då någon monterat upp en högtalande som pep till var tjugonde sekund. På tåget spelades dessutom olika märkliga trudelutter så fort något hände. Märkligare var dock att vi i ett besök i en elektronikbutik i Osaka helt plötsligt insåg att den gräsliga barnmusik som spelades i en dator tydligen var på svenska. En viss oro för att vi hade att göra med en japansk version av purjoflickan infann sig, men vi hörde inte låten igen.
- Japanska tågsäten är betydligt smartare konstruerade än svenska. De japanska sätena går nämligen att flytta så att man alltid kan åka i den riktning man själv önskar.
- I Japan finns inga gatljus.
- Japanska trottoarer löper ibland sida vid sida med djupa rännor i betong. I kombination med punkt 3 verkar detta mindre välbetänkt.
- När man beställer dricka i Japan bör man vara uppmärksam så att man inte får glass i sin cola.
- Om man har ont om pengar men är förtjust i manga verkar det vara fullt accepterat att stå och läsa sin favorittidning i affären.
- I Japan tycks man ha mossa i stället för gräs i sina förnäma trädgårdar (det vill säga sådana som ligger runt tempel. Normala hus har inte trädgårdar, möjligen en blomlåda). Fallna löv krattas inte upp, utan sopas.
- Avsaknaden av trädgårdar uppvägs i viss mån av att man i mer förortartade städer (det vill sådana där det typiska huset har färre än fyra våningar men istället ligger tätt ihopgyttrade) tycks tycka det fullt normalt att ha små risfält, av storlek en till två svenska villatomter.
- De japanska toaletterna är inte lika roliga som sitt rykte. Visserligen fanns på de flesta (det vill säga de flesta »western style«-toaletter. De japanska är en porslinsränna i golvet.) både säte med inbyggd värme och någon form av kontroll för olika bidé-funktioner, men trots upprepat tryckande på denna kontroll vägrade bidéerna konstant samarbeta och ge ifrån sig ens det minsta sprut.
