Om man väljer att misstolka titeln till Oscar Wildes An Ideal Husband finner man att en sådan äkta man skall vara som sir Richard Chiltern: yrkespolitiker med sken av obefläckad moral, lite träaktig, och med en ful hemlighet han för allt i världen vill hålla dold, speciellt för den dyrkade, dyrkande fru Chiltern.
Nu är detta tack och lov inte vad Wilde vill ha sagt med titeln: det finns även i pjäsen ungkarlen lord Goring (med ett retsamt förhållande med Chilterns syster), av världen (och sin far) avfärdad som en lätting, men utrustad med såväl moral som intelligens, och den som står närmast till hands att stå emot den depraverade Mrs Cheveley, som i utbyte mot sin tystnad om en gammal skandal vill ha regeringsledamot Chilterns stöd i en viss fråga: han skall helt enkelt ljuga så att hon skall kunna göra sig en utmärkt affär.
Moraliskt har det kommit en bit från Lady Windemere’s Fan, som trots det gemensamma temat om farliga hemligheter har en annan typ av moral: där slutar allt genom att andarnas lyckas hållas kvar i sina lampor, här erkänner istället herr och fru Chiltern för varandra och lyckas på så sätt gå vidare och kanske bli lyckligare tillsammans.
Sedan finns naturligtvis en hel del av de Wildeska cynismerna och liknande, i sig själva nog för att fylla en liten citatordbok, men det är kanske inte det viktigaste.
