Det är ganska intressant att tänka på hur många av de uttlande som vi anser vara autentiska som inte är det. Sådana apokryfer faller generellt i tre grupper:
- Saker som bara nästan sagts av den som tillskrivits dem
- Saker som sagts av någon annan, någorlunda samtida person
- Saker som hittats på i efterhand
Den första gruppen är förvisso den största, vilket kanske inte är så förvånande. Man får aldrig höra »Play it again, Sam« i Casablanca, eller Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes säga »elementärt, min käre Watson«, men väl saker som ligger väl så nära, och man får inte i Cajsa Wargs Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber aldrig läsa att »man tager vad man haver«, men däremot »Man tager om man så hafva kan …«. Darth Vader svarade på ett påstående från Luke med »No, I am your father«, man fick inte höra »Beam me up, Scotty« annat än i en tecknad Star Trek-serie. Värst felciterat är dock troligen Edmund Hillarys svar på varförhan klättrade upp för Mount Everest, vilket i original var »för att jag var där«.
Ett genom en möjlig dubbel feltolkning märkligt exempel är Jesus påstående om rika män, himlen, kamelen och nålsögat. Det senaste föremålet har av vissa tolkats som en ovanligt liten port i Jerusalems stadsmur, men belägg för någon sådan saknas. En mer trolig förklaring är att det handlar om en miss någonstans, där antingen de hebreiska eller de grekiska orden för ›kamel‹ och ›rep‹ blandats ihop (fast att det går att förklara på detta sätt på båda språk finner jag aningen suspekt), vilket skulle göra nålsögat mer begripligt i sammanhanget.
Den andra gruppen är något mindre: Göring sträckte sig inte efter revolvern när han fick höra ordet kultur, utan i en pjäs som spelades på Hitlers födelsedag 1933, Freud verkar aldrig ha gett svaret att en cigarr ibland bara är en cigarr när en skämtlysten student ifrågasatte hans teorier och Marie Antoinette har mänskligt att döma inte föreslagit att utfodra massorna med tårta i brist på bröd, utan det har av Rousseau i dennes bekännelser attribuerats till »en prinsessa«, och möjligen åsyftande han därmed den mer än hundra år tidigare Maria Teresa av Spanien. Och det där med »Lögn, förbannad lögn och statistik« har Inte sagts av Mark Twain, ej heller av Disraeli som Twain ursprungligen angav som den ur vars mun det kom, utan av Leonard Courtney, och är således en dubbel felattribuering.
De om verkar hittats på i efterhand verkar dock vara få, men är å andra sidan tämligen livskraftiga: jag har endast funnit två goda exempel: Voltaire sa aldrig det där om att inte hålla med om någons åsikter, men att han ändå var beredd att dö för dem, och Ludvig XIV ansåg inte att staten, det var han. Huruvida det finns någon anledning till denna fåtalighet lämnar jag dock osagt.
